Gjorde sig svensk, inte gjordes svensk

Konsumtion kan i många fall vara antingen väldigt praktisk, såsom att köpa mat för att bli mätt. Men genom konsumtionsval berättar man också en hel del för omvärlden vem man är. Tygpåse istället för plastkasse, palestinasjal, illröda byxor eller senaste teknikprylen, visst, de har en funktion, men de kommunicerar också vem du är.

Svenskhet har ofta definierats av konsumtion. Krigarkungar dög knappast som nationella symboler när Sverige skulle moderniseras på 1900-talet. Istället var det möjligheten till ett eget hem, att ha råd med ett vardagsrum, kunna köpa de senaste produkterna och så vidare som kom att bli symboler för modernitet, och därmed svenskhet.

Faktum är att Sverige inte har så många nationella symboler som har varit starka över tid. I vår nationalsång sjunger vi om våra fjäll, men hur många fjäll finns det egentligen i Sverige? Givetvis ganska många, men är det typisk svensk natur?

Flaggan är än i dag en ifrågasatt symbol för svenskhet. En del hävdar att den har stulits av främlingsfientliga krafter, men snarare är det så att den aldrig ha tillhört svensken i gemene man. In på 1900-talet var flaggan mest en symbol för kungen och krigsmakten, senare började den användas av överklassen och prästerna, bland vanligt folk sågs den ofta som en symbol för överheten.

Istället har genomsnittspersonen varit en symbol för det som är svenskt. 1930 lanserades begreppet medelsvensson, som en slags nationell identitet. Man skulle göra som medelsvensson gör. Och ofta har det handlat om konsumtion.

Att inte ha råd att vara som andra är med andra ord ett integrationsproblem, mer i Sverige än i andra länder. I Sverige har klassintegration varit överordnat integration av olika folkgrupper. De som hamnar efter ekonomiskt hamnar därmed också efter i svenskhet.

Den förra socialdemokratiska regeringen ökade tyvärr skillnaderna mellan infödda och inflyttade svenskar. Köpkraften ökade mellan 2000 och 2005 med tolv procent för infödda svenskar men bara med nio för utrikes födda svenskar.

Att skillnaderna ökar är i sig självt ett problem för integrationen, men det gör det också svårare att integrerar sig. Sommarhus, radhus, volvo, kläder, smycken, charter, listan kan göras lång på saker som har en funktion i sig själva, men som också kommunicerar en tillhörighet med andra. När de ekonomiska skillnaderna mellan infödda och utrikes födda ökar, ökar också risken att även den som vill förmedla tillhörighet får svårare att göra så.

Medan integrationspolitiken fortfarande fungerade något sånär bra i Sverige fokuserades det på jobb. Genom att tjäna pengar, skaffa bättre bostad, lära sig deklarera, handla på Apoteket, Systembolaget och Konsum gjorde man sig svensk, snarare än gjordes. Det fanns inget tvång med i bilden, men svenskhet var ett fördelaktigt val och därför valde man att bli svensk.

Mellan 1950 och 1975 fördubblades den svenska köpkraften. Allt fler fick råd med de saker som var symboler för Sverige som ett modernt land. Att bekämpa arbetslöshet och skapa god ekonomi för människor som har flyttat hit är en effektiv integrationspolitik.

Gillar du vad du ser och läser - då tycker vi självklart att du ska bli medlem och sprida frihetsbudskapet!